Vendela Idun

Efter uppträdandet på Kongressen blev vi bjudna på middag. Under middagen berättade en av oss Zumbas medlemmar att hon nu lämnar gruppen "hoppar av", pga en massa saker som "stannar i Zumbas". Jag var den första som fick reda på de eftersom vi två pratade i timmar om det igår, annars vet jag inte hur jag hade reagerat idag. Hon önskade oss all lycka i framtiden osv. Känns tråkigt, men vi alla förstog. Du kommer alltid ha en plats i gruppen, och vad som än händer, är du och kommer alltid vara en Zumbas, ett orginal. Jag skulle kunna skriva en lista med måga fina ord om dig, och jag kommer verkligen sakna ditt sällskap, ditt glada och kloka sinne och dina engelska kommentarer som alltid får en att skratta och må bra. Jag hoppas du kommer tillbaka en dag, men ny energi och utstrålning, för tro mig, din utstrålning får en alltid på topp humör, och du har utvecklats otroligt mycke under detta år. Zumbas är inte perfekt, men det finns ingen som är. Vi har gråtit, skrattat, bråkat, kramats, gått igenon typ allt.  Idag rann det tårar, både utanpå och inuti oss alla, ett fint avslut på ett fint äventyr, som blev alderles för kort med dig.

Dry your eyes, don't you cry
I know we've been through
hard times and the struggles
And I just wanna tell you I love you
You know how to make me better
Even when we lose our cheddar
Even through the stormy weather
You hold me down

Tack för en underbar tid med dig Shewit,
dörrarna är alltid öppna för dig.
Oroa er inte people, Zumbas dansar vidare :)