Orientering, inget för moi!
Omg. Idag på idrotten hade vi orientering - absolut inte min grej!
1 - Jag är ingen långa-sträckors-löpare.
2 - Jag kan inte läsa kartor så bra.
3 - Det är boring och helt förvirrande!
Anyway, jag fick springa med Cornelia och Nessli som brukar vara ute och springa om kvällarna, något som aldrig skulle falla mig in direkt! Haha! Knas, efter bara några minuter springer min astma ikapp mig, och jag anstränger mig för att fånga upp luft samtidigt som jag måste hålla tackten med dom andra två hurtingarna! Funderade jag ett flertal gånger på att ge upp, men neeej keep on runing biiatch!
När vi bokstavligen sprungit runt ner mot stan, fram och tillbaka (lapparna var utspridda flera km från varandra åt olika riktningar i mot och bort från stan) ett antal gånger ville jag lägga mig ner på marken och vila/dö. Jag hatar orgentering!
En gång i högstadiet hade vi ett orienteringsprov typ, så läraren släppte ut oss i skogen en och en med jämna mellanrum så att man inte skulle kunna springa tillsammans, självklart fick jags pringa sist av alla i hela klassen - fast jag sa att jag skulle springa vilse i skogen! Men nej nej han trodde inte på mig!
Upp till bevis! Efter ett antal timmar, ingen Vendela dök upp. Gympaläraren fick springa in i den stora skogen och leta! Helt förgäves, för Vendela befann sig låångt borta, bortanför skogen.. Hon hade nämligen gått helt vilse och gett upp de där med kartan, det var ju lixom bara att vandra.. Någon gång lär man ju komma fram...Vilket hon gjorde, någon timme senare! Fuck that shit, haha!
1 - Jag är ingen långa-sträckors-löpare.
2 - Jag kan inte läsa kartor så bra.
3 - Det är boring och helt förvirrande!
Anyway, jag fick springa med Cornelia och Nessli som brukar vara ute och springa om kvällarna, något som aldrig skulle falla mig in direkt! Haha! Knas, efter bara några minuter springer min astma ikapp mig, och jag anstränger mig för att fånga upp luft samtidigt som jag måste hålla tackten med dom andra två hurtingarna! Funderade jag ett flertal gånger på att ge upp, men neeej keep on runing biiatch!
När vi bokstavligen sprungit runt ner mot stan, fram och tillbaka (lapparna var utspridda flera km från varandra åt olika riktningar i mot och bort från stan) ett antal gånger ville jag lägga mig ner på marken och vila/dö. Jag hatar orgentering!
En gång i högstadiet hade vi ett orienteringsprov typ, så läraren släppte ut oss i skogen en och en med jämna mellanrum så att man inte skulle kunna springa tillsammans, självklart fick jags pringa sist av alla i hela klassen - fast jag sa att jag skulle springa vilse i skogen! Men nej nej han trodde inte på mig!
Upp till bevis! Efter ett antal timmar, ingen Vendela dök upp. Gympaläraren fick springa in i den stora skogen och leta! Helt förgäves, för Vendela befann sig låångt borta, bortanför skogen.. Hon hade nämligen gått helt vilse och gett upp de där med kartan, det var ju lixom bara att vandra.. Någon gång lär man ju komma fram...Vilket hon gjorde, någon timme senare! Fuck that shit, haha!
Kommentarer
Trackback
